Livet i 180

Charlie var på morfars arbete förra veckan och myste.
Ny dag. Veckorna går så fort. Blir små fundersam om dagarna verkligen gick så här fort innan vi fick Charlie. Vart tar all tid i vägen. Undrar jag bestört? Ibland skulle jag så gärna vrida tillbaka klockan 2 år. Stanna upp och njuta av nuet, av bara oss två. Just nu går livet i 180. Men de är underbart de med. Men lite mer slitsamt. Känns att man börjar bli gammal. Känns de så för er andra mammor där ute?

Juvelen ligger i alla fall och sover ute i sin vagn, jag försöker göra mig i ordning inför dagen och kvällens bravader. Vi får se hur de slutar. Har lastat vagnen full med prylar och leksaker så herrn ska vara på sitt bästa humör när jag ska jobba en sväng. Tur att jag ska sitta i en studio och inte på en "vanlig" arbetsplats och att de rör sig om max 3,5 timme. Men ändå, de kan sluta i kaos. vi får se. Nu fortsätta med de jag gjorde innan jag fastnade här.