Det här är mitt absoluta favorit foto på Charlie när han var nyfödd. Här är han 5 dagar gammal och så otroligt fin, vacker och rofylld. Åh tänk att han är min.
Vår. Vi har skapat honom. Han har legat inne i mig. Sprakat, växt, levt. Åh älskade barn. Nu är du snart 6 månader. Ett halvår har gått och de känns som att du alltid har varit här. Du är så älskad av alla. Våran solstråle. Med ett otroligt fint humör, men med små toppar av ilska/iver som mamma, lugn och lättsam och fantastiskt snäll som pappa. Glad konstant som Morfar och Farmor, nyfiken och upptäckande som Mormor och Farfar. Du har så mycket fint i dig. Hela du är som en liten dröm. Tänk att just du blev så fantastisk på alla sätt och vis. Älskade Charlie, du är Mamma och Pappas absolut finaste. Vad gjorde vi innan dig. Åh.
2 kommentarer:
Visst är det ett mirakel?! Man kan nästan inte fatta hur man förtjänat att vara med om nåt sånt här fint.
Och att de kan växa så snabbt... vart kommer det ifrån liksom? Ofattbart.
Och jo, med oss är allt fint! Full rulle bara, Elliot lever rövare i hela lägenheten och klättrar upp på ALLT. Ålar/kryper Charlie något än?
Nå, jag saknar när dom var sådär små!
Ja, man måste ju dit och spana snart. Dock håller min ekonomi inte med om det så jag vet ej om det är bäst att hålla sig därifrån ett tag :P
Åh, Elliott är inte så mycket för gåstolen alls! Han gillar mer att vara på marken och krypa runt. :)
Kram
Skicka en kommentar